.

En sammanfattning av helgen:

Riktigt najs!

Red Mazetti för första gången på fyra veckor igår.
Hur det gick?
Tokigt pigg och glad! :D
Jag rider vanligtvis på ett Novabett men efter igår blir det nog vanligt tränsbett ett tag ;)
haha

Igår eftermiddag åkte jag iväg till pappa och stina, Niklas var också med! Vi kollade på alla framkallade foton jag tagit, åt pizza och kollade på film.

Innan filmen kikade vi på Så mycket bättre, ett program jag annars inte skulle kolla på om jag satt själv.
Men det var faktiskt väldigt bra!

Filmen var som vanligt, fantastisk, och de andra tyckte också att den var bra.

Dagen idag bjöd på frukost, duschen, upphämntning av Maria i Åmmeberg, fika med henne hos pappa, körde henne till hennes bil på tullplan, hem till pappa, äta mat och sen hem till mamma och rida och mocka.
Så den största tiden i Askersund idag spenderades runt köksbordet :P
Fast det har varit himla skönt, roligt och trevligt, så jag klagar inte!

Jag red en tur i skogen på Mazetti och stannade till vid ett gärde och red ett lätt dressyrpass i trav. Fokuserade på att rida henne i en så djup form som möjligt för att få henne så avslappnad och följsam som möjligt. Nu när hon har fått vila pga hältan så har hennes underhals kommit tillbaka och har fått leva lite som den vill under fyra veckor. Rids hon inte ordentligt i en låg och avslappnad form så är det lätt att underhalsen börjar växa. Men det är ändring på det nu! :)

Hon var lite stel, vilket inte är så konstigt, men hade en himla fin energi i traven och rörde sig och jobbade genom hela kroppen.
Så jag är nöjd med min lilla prinsessa! :D

Imorgon blir det en vilodag för henne, men på tisdag åker jag nog upp till ridhuset en sväng på morgonen :)

Jag ska åka iväg till Niklas nu och imorgonbitti kommer Raymond Tegel ut och kastrerar Dakar.
Vi hade tänkt att visa honom som hingst på den rådgivande bedömningen nu i början på november. Men bestämde oss för att inte göra det. Skälen till vårat beslut var att vi ändå inte kan ha en hingst hemma på gården, tillsammans med Mazetti, som det ser ut nu. Plus att det är så himla tufft att kunna få dem godkända inom aveln OCH att det behövs stora summor pengar för att göra bruksprovet och få honom godkänd, sådana pengar har vi inte.

Men jag vet att Dakar kommer att bli en supertrevlig valack och det är det viktigaste :)

Det är dessutom mycket enklare att hantera en valack både på hemmaplan och på tävling!

Nu kan jag tyvärr inte skriva mer, även om jag skulle vilja!

Ha det bäst!

Ciao!

Här kommer inlägget jag lovat :)

Får se hur mycket tid det tar, ska åka iväg senare. Men får jag inte med allt så blir det fler inlägg!

Det här är jag och mitt liv.

Jag heter Cecilia Hjärtmyr och bor lite här och var. Hos min pojkvän Niklas i Skyllberg, ibland hos min pappa i Askersund, men som oftast bor jag hos min mamma på en liten gård utanför Askersund.
Där har vi min häst Mazetti och mammas gamla trotjänare, Alpin. Min andra häst, Dakar bor fortfarande hos Niklas på hans föräldrars gård.
På gården har vi också våra fyra "stallkatter". De ska egentligen bo ute i stallet men för det mesta kurar dem inomhus, i soffan på fårskinnet eller på en stol framför vedspisen i köket.
Inomhus har vi också våra 8 kojfiskar, som egentligen ska bo ute i vår damm, men övervintrar nu i ett akvarium i köket :)

Mer info om mig.

Jag är 20 år, född 24 april -90, och är uppvuxen där jag bor nu.
Jag har haft häst enda sedan barnsben. Fick min första foderponny, ett gotlandsruss, när jag var fyra år. Sedan dess har det rullat på.

Min första egna häst fick jag när jag var runt 5 år, Tsarens Kurir. En b-ponny som, om jag inte minns fel, Niklas Jonsson vann SM i hoppning på. Men när jag fick han var han en gammal ponny, men en riktig läromästare!

Efter Tsaren har jag haft totalt fyra ponnier och nu två storhästar, Mazetti och Dakar. Sen har jag även haft en lånehäst, Tanga (många år sedan!), en nordsvensk på inridning och ett fullblodssto på tillridning. De senaste hade jag förra året och iår :)
Alla hästar som jag ägt, eller mamma ägt ;), har jag haft i många år åt gången. Jag har hunnit att ha mycket kul med dem!

Den senaste ponnyn, Knut, tävlade jag upp till LA hoppning med en brons i DM. (också många år sedan :P)

På Mazetti tävlar vi, och har gjort ett år snart, 120 hoppning med lite placeringar. Har tyvärr inte haft ett höjdarår tävlingsmässigt. Men vi har utvecklats väldigt mycket tillsammans!
Nu var hon ju tyvärr halt så vi missade ett par tävlingar. Men skulle hon inte ha skadat sig, och att det fortsatt lika bra som det gjort på sistone, så hade det blivit en debut i 130 nu i vinter. Hon går som bäst inomhus då hon är rätt kortgalopperad, så det hade varit perfekt att prova debutera under inomhussäsongen. Men den är ju inte slut än heller. Siktar på början på året istället :)

Som jag sa innan så har vi inte haft ett specielt prisrikt år. Men nu i slutet på säsongen så har det börjat ljusna och det har känts och gått mycket bättre, fast bara nån enstaka placering. Som oftast har vi haft ett nedslag, fyra fel, i varje start. Stolpe ut kan man säga.
Jag provade att rida för Mia Carlbäck för inte så länge sedan och efter det har det kännts mycket bättre! Min ridning har blivit oerhört mycket bättre, mjukare och mer effektiv. Men som sagt, stolpe ut. Vi har gjort ett par riktigt fina rundor på de senaste tävlingarna, men inte haft turen på vår sida. Små struntpet här och där.
Men jag siktar på ett ännu bättre år nästa år!

Tillbaka till mig igen då.
Jag förstår inte hur lätt jag kommer in på hästarna hela tiden ;)
Haha

Jag gick mina tre gymnasieår på Naturvetenskapsprogrammet i Hallsberg, på Alléskolan, och gick ut med hyffsade betyg.
Jag är rätt nöjd i alla fall.
Men ångrar att jag inte gav mer när jag väl hade chansen. Kunde ha fått ett högre betyg inom vissa ämnen men kämpade tydligen inte tillräckligt.
Men det är lätt att vara efterklok, vilket jag alltid är!

Efter studenten 2009 har jag hankat mig fram på lite olika jobb.
Direkt efter skolan jobbade jag ett tag i ett närliggande travstall. Ridtränade travhästarna och hjälpte till med stallet.
Alla starthästar där galoppjobbades i sand på en 200m sträcka och oj oj oj vad effektiv den sortens träning är!
Åkte dit med Mazetti en gång och det gav faktiskt resultat på en gång. Hon fick snabbt upp flåset och efteråt så orkade hon mer på träningar och inne på tävlingsbanorna. Hon blev mycket piggare och gladare.

Jag har skrivit lite om den här sortens träning i ett äldre inlägg. Leta reda på det om ni vill ha mer info, annars så kan ni fråga mig :)

Efter travjobbet fick jag en deltidstjänst på ett städföretag i Askersund, vilket jag höll på med ett par månader. Men jag tröttnade rätt snart.
Jag städade från början på året till juli, då jag sommarjobbade på Munksjö, ett pappersbruk, i fyra veckor.
Efter det var jag arbetslös ett tag.

Sedan fick jag ett nytt erbjudande och jag halkade, som på ett bananskal, in i branschen där jag arbetar nu.

Jag skulle till Niklas en dag i somras och han körde hö på ett gärde vid Skyllberg, en bit utanför Askersund. Då var det några som hade kor som gick vid det gärdet och de skulle byta hage åt dem. De behövde lite hjälp att få kossorna över vägen, så jag, i röda sandaler, korta shorts och linne, promenerar fram till dem och undrar om de behöver hjälp :P
Jag visste vilka familjen var som ägde korna, så de var inte helt främmande människor ;)

Efter att vi bytt hage åt korna så undrade dem om jag arbetade med något, vilket jag inte gjorde, och sen om jag skulle vilja prova på att jobba på deras gård.

Jag är inte rädd för att prova på nya saker så jag sa självklart JA, jag var dessutom i stort behov av pengar. Plus att djur är ju ändå djur och de är riktigt roliga att arbeta med.

Vad gör jag då på gården?
Jo, jag mjölkar och tar hand om korna.

Kort och konsist.

På gården är det ca 200 kor som mjölkas två gånger om dagen. Sedan är det ett 20-tal kalvar att mata två gånger om dagen, ca 50 ungdjur(kvigor som inte fått sin första kalv än som inte mjölkas) i den äldre ladugården. Sen är det också lite andra ungdjur utspridda lite överallt.
De har en lösdrift där jag faktiskt inte vet hur många yngre kor som går.
De har ca 40 kvigor som bor kommer bo i Skyllberg under vintern.
Så om jag ska räkna ihop alla så kan jag kanske uppskatta det till ca 400(?) djur.

Kan inte säga exakt, men skulle inte bli förvånad om det rörde sig om det antalet :P

Korna mjölkas på morgonen och eftermiddagen och vi är fem tjejer, plus herr och fru Dybeck, som hjälps åt.
Man jobbar förmiddags- och eftermiddagspass och de båda passen börjar 4.00 respektive 13.30.
Så jobbar man båda passen på en dag, vilket man inte gör varje dag i veckan, så är man rätt trött på kvällen ;)

Vanligtvis brukar jag jobba två heldagar efter varandra och sedan en heldag till, med nån dag ledigt emellan, per vecka. Det har funkat rätt bra.

Sen måste jag bara erkänna att jag inte hade så stora förhoppningar, eller hur jag nu ska uttrycka mig, om det här jobbet. Jag tänkte först att jag kan prova och se hur det är. Har inte haft en fot på en mjölkgård tidigare och knappt petat på en ko heller :P

Så det är vad jag håller på med nu.
Kanske inte det mest "ordinära" jobbet på marknaden, men jag trivs bra.
Det är inget som jag kommer att hålla på med hela livet, men ett tag till framöver i alla fall :)

Nu hinner jag tyvärr inte skriva mer.
Det som är med nu är ju den mest grundläggande informationen om mig så mer info om mna hästar och lite annat kommer nästa gång :)
Plus, om det är något jag missat som ni vill veta mer om så är det bara att slänga in en kommentar och fråga!
Det skulle vara väldigt roligt!

Ha det bäst!

Ciao!

Slänger in ett inlägg om hur dagen kommer att se ut.
Har fått skriva en lista för att komma ihåg allt ;)

• Fixa stallet och rida
• Åka till Askersund och kolla min telefon, plus ta ut pengar till hösilage
• Köpa hösilage, förhoppningsvis
• Ringa Maria för att kolla när/om hon kommer en sväng
• Ta hand om lite tvätt
• Ändra lite klasser till klubbens kommande tävlingar i mars
• Sitta med inlämningsuppgiften till Jöken
• Dammsuga och ta ut sängstommen på mitt rum
• Ringa Ridgeback-uppfödaren i Kumla för att se om det går bra att vi kommer och hälsar på på måndag
• Slänga in ett inlägg här om mig själv
• Åka till pappa och Stina efter att Maria har varit här, ta med framkallade foton och filmen vi ska kolla på :)

Fullspäckad dag kan man säga och jag tror att jag fick med det mesta i alla fall :P

Ses senare!

Ciao!


Sticker in med en bild från slottsträdgården i Uppsala
(Tyvärr inte av samma bildkvalité här på bloggen)

Hade ingen ork att skriva igår.
Var genomförkyld med lite inslag av feber :/
Men nu är febern borta och bara näsan som jävlas, som den har gjort den senaste månaden...
Så jag har börjat bli riktigt bra kompis med den här:



Ska försöka boka en tid hos läkaren i örebro så jag kan få hjälp mot snuvan. Det blir så himla jobbigt i längden när man inte kan andas ordentligt, framförallt på kvällar-nätter-mornar.

Igår efter jobbet åkte jag till Markebäck så att veterinär Lotten Bäckgren kunde följa upp Mazettis hälta.
När jag longerade henne så var hon lite halvt galen och bockade runt som uppvärmning ;) Sen skötte hon sig och det var absolut inget fel på henne i volten. Lotten tyckte hon var riktigt fin i kroppen och att hon faktiskt rörde sig riktigt bra med, bra påskjut bakifrån.
(Haha, jag vet att jag bjuder på lite misstolkningar där, men ni hästmänniskor förstår i alla fall vad jag menar! x) )

Nevermind!
Hehe...
Nu fortsätter vi.

Efter longeringen i ridhuset tog vi ut henne på stallbacken så Lotten kunde böja henne. Mazetti markerade ingenting i böjningen och travade mycket elegant och luftigt OCH ohalt.

Så skönt att kunna komma igång igen!
Fast det blir kanske ingen tävling för oss den 7 november. Men det är hoppträningar för Anna Emanuelsson veckan efter. Dock har jag inte bestämt mig hur jag ska göra än. Fast en träning är ju mer ansträngande än en tävling. Å andra sidan finns det nog någon tävling i mitten på november, inte alltför långt bort, som skulle passa att åka på.
Om det inte är för kallt!

Så vi får se!

Igår när jag kom hem från Markebäck fixade jag med lite av varje inomhus, sen gjorde jag klart stallet och åkte iväg till Pappa och Stina en stund :)
Där bjöds det på risgrynsgröt och det var MUMMA det!
Sen språkades det om lite av varje och det var så himla kul och skönt att kunna vara samlade allihopa för en gång skull!
På lördag ska jag dit på eftermiddagen och stanna till söndagen. Jag kommer ta med alla framkallade fotografier från Italien förra året och framåt. Sen tar jag även med en av mina absoluta favoritfilmer!
The Blind Side:



Har du inte sett den?
SE DEN!

Det ska bli himla roligt och jag ser verkligen fram emot helgen!

Lördagen kommer även, förhoppningsvis, bjuda på ett besök av den bästa Maria! :)
Plus att Niklas också är med hos pappa!
Hoppas!

Efter besöket hos pappa så fortsatte jag hem till Niklas. Vi mös ner oss i soffan på hans nya rum och kollade på TV största delen av kvällen.
Sen var jag alldeles för trög i skallen och näsan för att orka vara vaken, så jag somnade som en stock! :P

Idag så har vi inte gjort så mycket faktiskt. Vilket har varit väldigt skönt för omväxlings skull. Vi har tittat lite på TV, åkte bort till en verkstad för att kolla min bil och sen drog vi in till Askersund och smällde i oss varsin pizza. De var riktigt gott!
Men jag föråt mig lite så jag var alldeles spyfärdig, plus att jag fick lite dåligt samvete...

Men Men...

Efter det gick vi vidare till Åhlins och jag fixade mitt abonnemang, så nu kan jag surfa, typ, fritt varje månad ;)
Sen handlade vi och åkte tillbaka till Niklas, kollade på TV tills jag var tvungen att röra mig hemåt.

Tog in hästarna och nattade dem och gick sen in.
Laddade en tvättmaskin och hällde i mig lite fil.

Och nu sitter jag här, skrivandes.
Plus att jag betalar lite räkningar, det mindre bra sidan av dagen ;)
Men det är sånt som måste göras och det är lika bra att få det gjort på en gång, annars glöms det av.

Jag ska jobba heldag imorgon så jag behöver gå och lägga mig nu.
I helgen har jag det relativt lugnt och tänkte försöka klämma in ett par ordentliga inlägg om vem jag är och vad jag gör :)

Stay in touch!

Ha det bäst!

Ciao!

Det har varit strålande sol hela dagen, vilket välkomnas med öppna armar.
Dock har det varit rätt kyligt. Fast vintermånaderna börjar ju nu snart så man kan väl inte göra annat än att finna sig i det.
Snart är det vår och varmt igen! ;)

Dagen började med uppstigning 8.00 och därefter utsläpp av hästarna, mockning av stallet och sen personalmöte klockan 10.00.
Det avslutades ca 12.00 och då åkte jag en sväng till Niklas och till lagårn i Skyllberg, där de precis hade fått in alla små kvigor som kommer att bo där över vintern.
Efter en stund åkte jag och Niklas hem till honom och åt lite innan jag var tvungen att åka till jobbet runt 13.00.
Sen jobbade jag mellan 13.30-19.00 och kom hem för ett tag sedan.
Tog in hästarna och nattade dem innan jag gick in och satte mig här :)
Det kliade så i fingrarna av att jag inte skrivit här än idag!

Men nu sitter jag här igen.

Jag har fått lite nya kommentarer och läsare, vilket är väldigt roligt! :D

Jag besökte bloggarna som jag fått kommentarer ifrån och på en av dem såg jag ett himla bra videoklipp. Jag lånade det det av http://theponnyryttare.blogg.se/ och hoppas att det inte gjorde något! Hon har en himla fin blogg förresten, som är värd att kolla in! :)

På onsdag är det dags för uppföljning av Mazettis hälta och jag hoppas innerligt att det inte visar något på böjprovet! Hon har tagit det lugnt, bara longerats några gånger, under tre veckors tid så det ska nog inte vara några problem :)
För er som inte har läst min blogg tidigare, gå tillbaka till inlägget Changed Plans så får ni lite mer info om vad som hänt, så slipper jag upprepa mig :)

Jag ska så snart som möjligt finna lite tid till att göra ett ordentligt inlägg om mig själv, min andra hälft, mina hästar, mitt kanske inte helt "vanliga" jobb och om resten av dem underbara människor som finns i mitt liv!

Nu jobbar jag en hel del så jag är ganska slutkörd när jag väl kommer hem på kvällarna. Men undertiden får ni väldigt gärna ställa frågor och komma med idéer, vilka som helst, om allt ni kan komma på, så ska jag svara och ta med det i framtida inlägg :)

Klockan börjar dra iväg.
Jag ska ringa och prata en stund med den underbaraste killen.
Sen gör jag mig klar för sängen.
Jobb väntar 4.00 imorgon!

Ha det bäst!

Ciao!

En man som bor upp mot Tiveden ringde igår och sa att han hittat tomma askar och smyckesskrin i dikeskanten.
Han hade läst artikeln i tidningen och tack vare den plockat ihop det han hittat och ringde mig.
Han kom hem till oss imorse och lämnade dem.
Våra saker. Tomma förstås.

Även om teknikerna förmodligen inte kan använda dem för att hitta fingeravtryck, vet vi i alla fall vart tjuvarna tog vägen efter inbrottet. Förhoppningsvis kan man anta att det är samma gärningsmän, eller i alla fall så kan polisen dra nytta av att de åkte åt det hållet, om det skulle inträffa fler inbrott i Tiveden.

Men det som är väldigt bra för våran del är att vi nu lättare kan komma ihåg vad för smycken vi hade i askarna. Men alla askar och skrin är ännu inte återfunna, men jag tror att om vi skulle åka en sväng så skulle vi förmodligen hitta allt, eller åtminstonne en hel del till.
~
Ellen från jobbet ringde i morse och undrade ifall jag kunde ta hennes eftermiddagspass på jobbet idag. Hon hade tydligen brutit fingret igår när hon höll på med hennes får. Ouch!
Självklart så tog jag hennes pass.
Helg = OB-tillägg = mer pengar!

;)

Ciao!


Harry i sensomras.
Saknar att ha en systemkamera till hands :/

Allt börjar lätta nu.
Chocken har släppt, men är fortfarande lite omtöcknad.
Mest förbannad!
Kränkt.

Slänger in en låt som speglar nästan exakt de blandade känslorna under onsdagen-torsdagen, 20-21/10.


Ciao!

Det blev IKEA och Stadium plus lite andra affärer, men ingen bio.

Kom hem med:

- Stavmixer

- Löparskor

Plus lite smått och gott från IKEA :P

Jag har inte ridit på tre (!?) veckor, och det märks faktiskt lite här och var, så är skönt att komma ut o springa igen! Ridning ger mycket bättre träning än många tror!
Så nu, med nya pjucks, kan jag äntligen komma igång och springa igen! Mina gamla gick sönder för ett tag sedan och har inte haft råd att köpa nya. Men dem här blev kanoners och jag är sugen att dra ut i skogen på en gång. Fast det får vänta till imorgon i alla fall, det är ju bäckmörkt ute nu ;)

Det blev ingen bio ikväll.
Den vi ville se visades som senast klockan halv sju, så det blev tajt med tid.
Det fick bli en hemmakväll istället och det är absolut inga fel med det!

Nu ska jag och syrran kolla på en film.
Det är så roligt när hon är hemma! Vi ses inte så ofta, på helger bara, och man hinner sakna henne (faktiskt ;) )

Ha det gött!

Ciao!


Vad tycks? :)
(Puma)

Öppnade tidningen i morse och fick se ett fult tryne, visade sig vara mig själv ;)
Haha, nej då så illa blev det faktiskt inte. Kunde ha varit värre!
Men den blev bättre på nätet än i tidningen :P

http://na.se/nyheter/askersund/1.989751-inbrott-mitt-pa-dagen

Bläddrade igenom bilagan till dagens Allehanda, Latte, och fastnade i en artikel om träning. Hur man kan forma kroppen som man vill och det fanns sex olika ställen på kroppen som beskrivs, och vilka övningar och metoder man ska ta till för att förbättra dem.
Som ett exempel:

Kärlekshandtag:
Du äter för mycket kolhydrater (potatis, pasta, ris), du kan ha en insulinresistens så att blodsockret i kroppen inte lagras på rätt sätt.
Gör så här:
Vardagsmotionera ofta för att balansera blodsockernivån.
Ät så här:
Mycket protein (fisk, fågel, kött) och dra drastiskt ner på alla kolhydrater

Då är min fråga, vad fanken är det meningen att man ska äta till allt protein?
Ett salladsblad och en morot?

Personligen tycker jag att man främst ska fokusera på att äta så varierat som möjligt.
Försöka balansera kosten med motionen.
Kort och gott fylla på med det man gör av med om dagarna.

Innan man väljer att dra ner på alla kolhydrater, så som beskrivet i exemplet ovan, så kan man börja fundera på vad man egentligen häver i sig emellanåt.
Godis? Läsk? Kakor? Bullar?
Vore det inte bättre att äta ordentlig mat istället?

Jag har läst och hört från nåt håll att om man håller koll på vad man äter och försöker skippa så mycket onyttigt som möjligt, varvat med vardagsmotion, så kommer kroppen att förbränna även de oönskade skrupler man personligen plågas över. För just kärlekshandtag, vilka uppkommer pga att det är ett ställe där kroppen "dumpar" överblivet fett och det är ett ställe som är väldigt svårt att komma åt. Det finns ingen direkt övning just till det området. Det man kan göra är, som jag beskriv i början av det här stycket, att försöka hålla koll på och tänka på vad man äter och motionera. Tids nog kommer kroppen förbränna även de jobbigaste områdena :)

Nog om detta :P

Just nu sitter jag hos Niklas och ska ta in Dakar en stund och träna lite med han från marken på ridbanan. När Niklas kommer tillbaka från att ha packat potatis blir det att slänga sig i duschen och åka till marieberg, stadium och IKEA :)

Ikväll drar nog jag, syster och kanske mamma in till Örebro och kollar på bio. Får se vad det blir. Jag är lite sugen att kika på den nya animerade filmen, Legenden om Ugglornas Rike i 3D :)

Jag återkommer senare hur det blir :)

Ha det bäst!

Ciao!

och ramlar ner!

Haha, satt precis och kollade när kattungen hemma jagade en fluga i fönstret. Han lyckades nästan få tag på den, innan han halkade ner! :P

Idag vaknade jag upp bredvid Niklas. Sååå himla skönt att se och träffa honom igen. Jag har jobbat så mycket hela veckan så vi har inte setts sedan helgen...

Och idag for han ner till Jönköping på Elmia-mässa :P

Men men, gjorde absolut inget.
Jag åkte hemåt en sväng för att fixa stallet och mitt rum.
Maria hade kanske kikat förbi en sväng, men hennes jobb behövde henne. Typiskt! Var ett tag sedan vi sågs.
Sen kom Allehanda-Björn ut och ställde lite frågor angående inbrottet och tog lite bilder.

Så man kan säga att jag har haft fullt upp ändå ;)

Nu ska jag åka tillbaka till Niklas, fast han har inte kommit hem än, men jag tänkte ta in hingstungen jag har där och pyssla med han.

Imorgon blir det förhoppningsvis Marieberg och IKEA. Ska kolla på sakerna som jag vill ha till rummet :)

Det är så himla roligt och spännande att göra om.
Extra spännande när man gör det själv ;)
Har ju pappas expertråd till hands annars, men jag ska nog greja det!

Just ja!
Jag ringde en Ridgeback-uppfödare i Kumla förut och vi ska snart åka dit och träffa henne och hennes hundar! Hon planerar att få valpar i juni, om allt går väl, så i augusti/september är jag med valp!
:D

En tik vill jag ha och Chloe vill jag att hon ska heta! :)

Jag återkommer senare, vet att jag lovade skriva om mig häromdagen, men det har varit lite annat att tänka på de senaste dagarna.
Men inlägget kommer snart!

Ciao!


Visst är de inte bedårande söta, som allt djurbebisar ;)

Det är nog den mest ställda och besvarade frågan just nu, både från mig själv och andra.

Jag hade lite svårt att somna igårkväll och vaknade imorse med en konstig och lite blandad känsla i magen. Det tog emot att tyst smyga runt i det mörka huset för att slänga på mig lite kläder och hitta ner till köksbordet, utan att väcka mamma och anna. Helst skulle jag ha velat att varje lampa var tänd.
Men det var ännu mer olustigt att ta mig till bilen som var parkerad ute vid stallet. Mörkt var det och jag såg gubbar lite överallt.

Nojjig, jag vet.

Efter jobbet imorse kändes det inte lika farligt att komma hem, solen sken och jag var på förvånandsvärt bra humör. Det är egentligen inget i huset som tyder på inbrottet igår, förutom den krossade rutan. Annars är allt precis som vanligt och det börjar lätta lite innombords.

Nu är jag bara totalt förbannad och den lilla detektiven i mig börjar komma fram.

Jag åkte upp i skogen, bakom huset, dit dem hade sprungit och haft sin flykybil parkerad. Det finns tydliga skospår i den, igår mjuka och idag frusna, sanden. Det måste ha varit minst två personer, förmodligen män då avtrycken är betydligt större än mina, för det finns spår av två olika sorters skor.
Och nu när gräset, i backen bakom huset, är fruset och frostbitet så ser man väldigt klart och tydligt var dem sprang upp någonstans.

Varenda bil som kör för sakta eller för fort på vägen, kommer grusvägen upp till och ifrån grannen (bakom vårat hus), på grusvägen ur skogen från Tyskås (på andra sidan av stora vägen vid vårat hus), är alla misstänkta och jag slänger iväg ett extra öga.

Haha, att jag är nojjig, men kan inte låta bli ;)

Är så förbannad och besviken!

Åh, ATT jag skulle vilja att jag kom på dem! Bara för att kunna få försvara det som är vårt! Troligtvis skulle jag inte ha så stor chans och vem vet vilka dårar det kan ha varit. Men jag kan med säkerhet säga att jag skulle försvara mig, ordentligt!

...häver jag ur mig självsäkert så här i efterhand.

Det är klart, jag vet ju inte hur jag skulle ha reagerat om jag kommit på dem. Men jag har min fars anlag för humör och korta stubin (förlåt pappa, sad but true ;) ), så jag tror att adrenalinet hade gjort resten.

Men nu är det som det är och om man ska tro på att allt händer av en mening så var det väl tur att jag var sen från jobbet, både för deras skull och för min.

Huvudsaken är att vi har ett bra bevismaterial och får hoppas att den ger resultat!

Vill bara ha tillbaka mina saker, våra saker, som påminner oss om våran barndom. Sakerna som har hängt med sedan vi var små.

Ta hand om er och var rädda om er!

Jag fattar inte hur man kan leva med att förstöra och stjäla andras saker och egendom!

Jag jobbade förmiddag idag och kom hem halv elva, lite senare än vanligt. Tar med hö från stallet för att ge hästarna i hagen. Ska senare gå in huset och upptäcker att fönstret på dörren är inslaget!

INBROTT

Vafan, tänkte jag! Kikade försiktigt in och klev sen på och in i köket. Dörrar och skåpluckor står på glänt, lådor med papper utdragna och utslängda. Byrån i vardagsrummet med våra smycken länsad. TV:n och TV-spel kvar. Tappade smycken utsridda på golvet i all hast. Källardörren öppen med lyset tänt.
"Tänk om det är någon kvar!?" tänkte jag. Gick fram till dörren och kikade ner, ingen i trappen, gick ner och fortsatte ner i källaren och kikade. Ingen där och inget tillstökat eller taget.
Går upp igen.
Rotat i byrån som står i hallen vid våran "fin-ingång", inget saknas. Fortsätter uppför trappen till övervåningen. Alla lådor på bordet där datorn står utdragna och tömda på golvet. Datorn står kvar. Badrumsdörren på vid gavel och badrumsskåpet likaså. Rotat i dem lådorna. Inget saknas. Alla garderober öppna i syrrans rum. Lådan i hennes skrivbord likaså. Fortsätter in i mitt rum där allt nästan är nerpackat. Där är det inget som saknas.

Sätter mig vid datorn och bara blundar.
Tänker på mitt armband och alla andra smycken.
Rycker till och blir alldelles kall!
Mitt guldarmband som jag fick av pappa på min 20-årsdag! Han hade ärvt det av sin mor och det var värt mellan 10-15 000 kr, borta!! Blir alldelles bestört! Det var värt så mycket mer än pengar, det hade varit min farmors armband! Jag har hela tiden tänkt att jag skulle lägga in det i vårat bankfack på banken, men aldrig kommit så långt att jag faktiskt gjort det. Fy satan vad jag ångrar det nu!
Sen kom jag på en sak till jag inte tänkt på tidigare, min kamera!
Borta!?!
Jag hade lagt över de senaste bilderna så sent som igårkväll, lät den ligga kvar och stängde av datorn och gick och la mig. Även om den inte var lika mycket värd i pengar så var den oerhört dyrbar för mig. Fast det är inte samma sak ändå, jag får ju en ny kamera av försäkringsbolaget.
Får de inte fast de svinen som tog allt så kommer jag aldrig få se armbandet igen :( Mitt arvgods från min farmor... Det har ett mycket större symboliskt värde än en kamera.

De roffade åt sig allt som en gång var min barndom.
Alla dopsmycken
Mitt födelsehalsband, ni vet ett sånt guldhalsband med ett guldhjärta, sånt som alla bebisar tuggar sönder.
En hårlock från mitt babyhår
Till och med mina första tappade mjölktänder!
Mitt, syrrans och mammas smyckesskrin

Allt borta...

Usch, jag mår verkligen pyton! Blir så ledsen när jag tänker på allt som saknas, och som jag med största sannolikhet inte kommer få se mer.

Brottsplatsteknikerna från polisen var här för ett tag sedan. De hittade inga avtryck alls och sa att det här var proffs som slagit till. De var bara ute efter smycken, de hade inte tagit några andra värdefulla saker, och de tog bara äkta smycken.
Inga avtryck eller fotspår som sagt.
Tidigare, så hittade dock jag och mamma en cigarettfimp på grusgången till vårat hus.
Den var väldigt färsk, nästan att det knappt slutat ryka om den.
Så den tog teknikerna med sig och förhoppningsvis är det tillräckligt med saliv för att kunna säkerställa DNA.

Det skulle vara en sån befrielse att få fast de hänsynslösa svin som gjort detta! Få stirra dem i ögonen och veta att de får sona för vad de gjort mot oss.
Nu har de ju inte begått något allvarligare brott, inte inom lagens mått mätt i alla fall, men det är oerhört kränkande för oss och oavsett så vill vi att de ska få stå för konsekvenserna av deras handlingar, och för hur vi känner oss!

Det som är att göra nu är att ringa försäkringsbolaget, skriva en lista på allt som saknas och skicka till dem och till polisen.

Undrar hur det hade slutat om jag hade kommit hem en-två timmar tidigare och traskat rakt in under pågående inbrott...

Jag har inte berättat ordentligt om mig själv än, kom jag på, och jag tänkte börja med det jag arbetar med. Är lite sliten efter dagen nu så en mer ingående introduktion om mig och mitt liv kommer imorgon.

~~

Jag jobbar sedan snart tre månader tillbaka på en mjölkgård precis utanför Askersund. Där mjölkar jag gårdens ca 200 mjölkkor, tar hand om alla kalvar som kommer till världen, plus sköter om de andra korna som inte mjölkas. Det totala antalet kor som finns vet jag inte. Men om jag ska säga en siffra så är det kanske runt 250-300, varav endast ca 200 som mjölkas som sagt. Så det finns en hel del att pyssla med :)

Arbetsdagarna är uppdelade på två pass, förmiddag och eftermiddag.
Förmiddagspasset början klockan 4.00 och brukar sluta runt 9-10.00 och eftermiddagspasset börjar 13.30 och brukar sluta runt 18.30-19.30.
Så jobbar man en heldag, dvs både förmiddag och eftermiddag, så är man ganska mör i både kropp och knopp på kvällen. Sen kommer man in i det mer och mer och man blir inte lika utslagen som i början.
Jag jobbar vanligtvis måndag och tisdag, båda heldagar, och sen ett eller två pass till per vecka. Fyra pass på raken är tufft, men det är skönt att ha jobbat det mesta i början på veckan, för då är man ledig resten, om det inte behövs folk på ett annat pass vill säga.
Vi är fem tjejer som är anställda och som hjälper till med mjölkningen. Så vi kan tillsammans pussla ihop schemat för varje vecka bäst vi vill, bara vi fyller de pass som ska vara varje dag. Så man behöver inte jobba ihjäl sig utan kan göra sina pass, vilka man kan lägga upp lite hur man själv vill så länge det stämmer med alla andra, och sen vara ledig. Jag tycker det är super med det schemasystemet vi kör med. För då finns det massor med tid till att hinna göra allt annat hemma. Vilket är till stor fördel!

Jag trivs faktiskt riktigt bra! Trodde inte att det skulle vara något för mig först. Men att jobba med kor är väldigt rogivande. De är väldigt trevliga och mysiga. Att arbeta med djur överhuvudtaget är väldigt roligt, det är som att jobba med barn, man får så mycket tillbaka!

~~

Nu kom jag att tänka på ett ämne som alltid verkar vara aktuellt och tänkte språka lite om det, om mina tankar och åsikter. Sen skulle jag gärna vilja veta hur ni tycker och tänker :)

~~

Tyvärr är det ju så att det är en väldig rullians inom mjölket, nya kor kommer in, gamla kor åker ut. Tidigast för två dagar sedan fick två äldre kor lämna gården, pga skada och längre tids sjukdom. Det är bara upp till en viss ålder som en ko ger tillräckligt med mjölk, ur ekonomisk synpunkt sett. Så då får de fortsätta den naturliga cykeln, som idag är att ge föda åt oss människor.

Very sad, but true.

Men så funkar det i dagens samhälle, eller så har det alltid funkat. Ett liv ger liv åt ett annat.

Fast jag tror inte att folk i allmänhet reagerar lika starkt på att kor skickas till slakt för köttets skull, än om det skulle röra sig om hästar. Det skulle bli ramaskri om hästar skickades till slakt enbart för köttets skull. Vilket faktiskt existerar idag. Det är stora protester angående hästslakt, speciellt utomlands, och jag håller fullständigt med, som hästälskare och hästägare. Men egentligen, hur stor skillnad är det mellan kor och hästar som skickas till slakt?

Om man bara ser det som att ett djur är ett djur så är det ingen skillnad.

Men om man ser det mer än så så har det att göra med att hästarna ligger oss närmare hjärtat än en ko.

Som ett exempel så används kon inom industrin, inom mjölkindustrin och köttindustrin, och ses mer som ett objekt, eller vad man ska kalla det (missförstå mig rätt). Den föds för att senare ingå i mjölkeriet och ge mjölk till oss. När den inte ger tillräckligt med mjölk och är för gammal så skickas den iväg för att ge kött till oss.
En häst är en lilvskamrat, som hunden är för människan. Man tillbringar så mycket tid med sin häst och delar en del av sitt liv med den och har roligt på vägen, med tävlingar och en massa annat.
Men att däremot skicka en skadad häst, så pass skadad att det inte går att göra något, så ser jag inga fel i att skicka den till slakt för att ta hand om köttet.
Men att skicka friska hästar, som skulle ha kunnat få bra hem, tycker jag är väldigt fel.

~~

Nu har jag ingen ork att fortsätta skriva mer om detta, även om jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Men min tanke var att få igång lite tankar och funderingar bland er andra.
Hur tycker och tänker ni angående detta?
Var inte rädda för att kommentera och berätta :)

Jag hoppas att jag inte har uttryckt mig klumpigt någonstans, som att tex kon är mindre värd än hästen, det var i så fall inte meningen. Men jag hoppas att ni förstår mina resonemang och tankar kring ämnet. Det finns många olika åsikter och jag kan bara uttrycka mina egna :)

Nu ska jag välkomna kudden och ladda om inför morgondagens förmiddagspass.
Natti natti!

Ciaoo!

Pust, kom hem från jobbet för ca 30 min sedan, efter att ha varit igång sedan 4.00. Det är konstigt att man inte känner sig mer sliten än vad man är. Men jag ska kanske inte ropa hej än... Jag har ju två pass till på raken och sen en heldag på torsdag, plus ev ett eller två pass i helgen, framför mig ;)

Jag kan återkomma i slutet på veckan om hur jag känner mig! *fniss*

Jag var hungrig när jag kom hem, men det verkar ha lagt sig så jag avvaktar en stund. Istället tänkte jag knalla ut till stallet och göra klart det. Det är så himla skönt att ha det avklarat direkt på morgonen, speciellt när jag jobbar ikväll också. Man har så mycket tid till en massa annat då :)

Jag kan säga att hästarna inte var direkt överförtjusta över att behöva gå ut i det gråmulna, blåsiga och regninga väder som dagen bjuder på idag. Men ut ska dem! Så det är bara att pälsa på dem regnkläder och tvinga ut dem.

Det finns ju som sagt inget dåligt väder, bara dåliga kläder ;)

Jag ska försöka speeda på lite och bli klar snabbt i stallet, för att kunna fortsätta packa de sista flyttlådorna i rummet. Det börjar bli väldigt tomt nu! Snacka om att jag är laddad över att få börja spackla och måla, åka till IKEA och köpa sproilarns nya möbler och till slut få möblera ut dem! :D
Jag har dessutom framkallat en mängd nya foton som jag har tagit som ska ramas in och hängas upp. Men det blir bland den sista touchen innan allt är klar.

Men en sak i taget.
Kanske är bäst att försöka få ut alla saker först ;)

Jag hoppas ni får en strålande bra dag!
Jag ska försöka göra det bästa som går av min.

Ciao!


If you're down, I hope this will cheer you up!
Niklas "söta" hund, Ella. ;)

Jag slänger in ett kort inlägg innan läggdags.

Började jobbet halv två idag och klockan 12.50 kom jag på att det kanske var bäst att äta något. Så jag slängde en kastrull med vatten på spisen och tömde en nudelpåse.

Not so very nutritious, I know!
But very tasty though!

Sen gled jag iväg i min pärla till Ford och jobbade fram till 19.00.

Väl hemma tog jag in hästarna och nattade dem sen satte jag mig här vid burken.

Något som jag blev väldigt sugen på förut, vilket jag fortfarande är, är broccoli! :P
Det är så himla gott och fruktansvärt nyttigt, vilket är ett stort plus! Det var inte länge sedan jag lagade till en broccoligratäng men funderade på att göra det snart igen.

Någon mer som tycker som jag?
:D

Jag försöker att vara någolunda nyttig, för det mesta.

Äter bara godis på lördagar, försöker i alla fall...
Äter inga kakor eller annat onyttigt i veckodagarna, försöker i alla fall...
Går inte runt och småäter mellan målitderna, försöker i alla fall...
Äter inte efter klockan 20.00, eller tidigast två timmar innan läggdags, försöker i alla fall...

Att det ska vara så svårt att försöka vara duktig, det är en gåta. Men det är roligt när man ser att det ger resultat, tyvärr går det inte över en natt. Men det är bara att bita ihop och försöka hitta sin inspiration någonstans.

Jag har min inspiration hos Jillian Michaels, Biggest Loser. Hon är grym och det är till och med så att man inte vågar säga emot henne när man står framför TV:n och hennes träningsDVD. Det är tufft men fruktansvärt kul! :D

Nu blev det ett "kort" inlägg om jobbet, broccoli och till sist lite hälsa och träning.
En blandad komplott, men så kan det vara ibland, och förhoppningsvis lite intressant läsning :)

Nu ska jag sova.
Ska börja jobba 4.00 imorgon ;)

Ciao!

Vart tog det vackra vädret vägen? Saknar det redan...
Det är inte alls lika lätt och roligt att kliva upp på morgonen när det är igenmulet och blåsigt!

Idag börjar jag jobba vid halv två så jag har förmiddagen ledig, vilket är väldigt skönt! Jag gick ut till stallet igen efter att ha gett hästarna frukost, och själv gått in och käkat en själv, tog ut gammelhästen och selade på Mazetti longergjorden och gick bort till ridbanan. Hon var pigg och på bra humör, dock lite haövdöv då hon inte ville lyssna på mig ibland. Men hon gick super mot slutet. Det känns konstigt att inte ha suttit på henne på två hela veckor! Men nu rör hon sig helt normalt, ingen hälta i sikte. Vi ska till vet. på onsdag och böja henne igen. Hoppas innerligt på att det inte är något! Skulle vara så kul att få göra de två sista starterna innan vintern!

Här kommer en liten flashback-check om varför jag inte ridit henne och om varför hon har varit halt. Kom på att jag inte berättat något om det :P

Vi hade hemmatävlingar i Askersunds Ridklubb den 2-3 okt, och vi var anmälda 110-120 på lördagen och 120 på söndagen.
Lördagen gick rätt bra. Är supernöjd över Mazetti, hon skötte sig strålande och hoppade fantastiskt! Men vi rev sista hindret i omhoppningen i 110 klassen och hade två nedslag i 120 klassen. Så som vanligt, stolpe ut.

Dagen efter, söndagen, så tyckte jag hon kändes lite stel och konstig i framdelen i början på uppvärmningen, men trodde det kunde vara lite träningsverk efter lördagens klasser. Det släppte efter bara en liten stund så det var förmodligen bara det. Sen hoppade hon jättefint på framhoppningen, var dock lite segare än dagen innan. I landningen efter det sista språnget vi gjorde, innan det var dags att gå in på tävlingsbanan, så landade hon och svängde lite för snabbt till höger. Misstänker att hon kan ha vrickat till sig då... Men kände inget på väg ner till ridhuset.
Väl inne på banan så var hon superseg och riktigt sur! Jag märkte direkt att allt inte var som det skulle. Det fanns ingen galopp i henne och hur mycket jag än försökte så fick jag inte fram henne. Vi hoppade första hindret och när vi kom till andra hindret, ett räcke ur sväng stannade hon. Det ska tilläggas att hon stannar ibland när hon inte ligger tillräckligt bra, och jag höll i henne i svängen fram till hindret. Så jag tog om det och hon hoppade det. Men till anridningen till trean, en oxer, så låg vi ngt stort. Men det brukar aldrig vara ett problem för henne, bara jag är med. Men där tog det stop.
När vi kom ut på hårt underlag, grusvägen utanför, så linkade hon lite fram. Jag tog henne till veterinären och sprang med henne. Hon haltade. Hon böjdes på alla fyra benen och det visade sig att det var högra framkotan som spökade.
Så det beordrades vila i en vecka med lite promenad. Slapp boxvila, bara om hon kunde hålla sig lugn ute. Tack och lov funkade det, för annars hade vi inte haft något stall kvar!

Mazetti var hängig i ett par dagar efter helgen men piggnade till framåt torsdagen. Jag ringde vet. på söndagen och undrade hur vi skulle göra. Hon tyckte att Mazetti gott kunde ta det lugnt en vecka till med promenader varvat med lite longering i skritt och trav.
Hon haltar inget i vare sig promenaderna eller i longeringen. Vilket är otroligt skönt! Men jag vågar inte säga hej än...
Nu ska vi tillbaka till vet. på onsdag och böja henne så får vi se vad som händer. det kan ju vara både skönt om det visar sig något, för då kan vi behandla och få det ur världen. Men samtidigt är det super om jag kan få sätta fart på henne igen så vi kan starta våra två sista tävlingar, den 31 oktober och 7 november. Eller åtminstone den 7 november!

Vi som hade planer på att starta 130 den 7 november... Det måste alltid vara något som sätter käppar i hjulen! :( Men det är bara att börja planera om, förhoppningsvis blir det 130 i början på nästa år!

:)

Nu ska jag plocka ner de sista grejerna på mitt rum så att jag kan börja måla om snart! :D

Ta hand om er!

Ciao!


Hemma på ridbanan :)


Bild från en 110 i Kumla :)

Dagen har bjudit på fantastiskt väder och fantastiskt sällskap!

Vaknade 9,30 bredvid min underbara Niklas, kröp närmare och gosade ner mig med hans arm runtommig. Snacka om mysfaktor nr 1. Efter en stund steg vi upp och styrde stegen ner mot frukostbordet. Jag slängde en snabb blick ut genom sovrumsfönstret och såg min pålle Dakar käka sitt morgonhösilage på den frostbelagda marken. Solen sken och det var strålande vackert ute!

Efter frukosten åkte vi till Rönneaffären och handlade lite. Hemma igen plockade Niklas ner lite grejer ur hans rum, som ska flyttas ner till hans nya rum i huset, medans jag pillade lite med datorn.

Sen blev de lite mer myspys ett tag innan vi gick ut och tog kort på Mysan och Linnea när de red på stubbåkern. Så himla duktiga tjejerna är, det är så roligt! :D Roxanne och Cassandra gick super :)
Det bjöds på mat när vi kom in; älgkött, klyftpotatis och broccoli. Smarrigt vill jag lova!

Både jag och Niklas kände att en promenad för att smälta maten vore välbehövlig, så vi kopplade hundarna, drog tag i kamerorna och promenerade runt Skyllberg.

Gud vad fint det är med eftermiddagssolen och alla höstlöv på backen. Det blev en hel del foton tagna, vilka kommer att komma upp här imorgon. Himlarns så skönt det är att vara ute och gå. Att man inte tar sig tid till att göra det oftare, dumt!

Jag åkte hem sen på kvällen och gjorde iordning för hästarna hemma. När jag tagit in dem såg jag att Mazetti gjort något med sitt vänstra öga. Det är helt igensvullet och irriterat och rött. Plus att det rinner hela tiden. Vet inte vad hon kan ha gjort, förhoppningsvis inget allvarligt. Det räcker med hältan hon hade för två veckor sedan... Ska i och för sig till vet. Lotten Bäckgren med henne i veckan för att följa upp hältan så hon kan kika på ögat samtidigt.

Nu ska jag krypa ner och sova. Jobbar eftermiddag imorgon och ska pilla lite mer med mitt rum, som ska målas och möbleras om, så jag behöver vara utvilad :)

Natti natti!

Ciao!



Iris (dotter) till vänster och Ella (mor) till höger

Jag sticker in med ett inlägg såhär dagen efter.
Det hanns tyvärr inte med igår mellan älgjakt och bio...

Gårdagens äventyr började med uppstigning klockan 06.00, frukost, packa matsäck och kläder. Sen gav jag hästarna frukost och tog ut dem innan jag åkte vidare till Markebäck för att möta upp med pappa och de andra i jaktlaget.
När jag steg ut genom dörren slängde jag en glimt på utetermometern, 7 minusgrader! Helt sanslöst! Så jag sprang in och hämtade en tröja till.

Första drevet gick sådär. Såg massor med färska, och stora spår, men det blev inget skjutet. Plus att jag hamnade lite på villovägar, vilket aldrig har hänt förut. Jag om någon borde känna till markerna :P Men men, det ska någongång hända den bästa. hehe

Andra drevet gick bättre. Vi lyckades hålla en bra linje hela vägen. Men jag såg inte ett enda spår istället, och inget blev skjutet. Dock hade Lars Ove Ko med kalv tio meter ifrån sig precis när han packat ihop grejerna. Typiskt!

Innan det sista drevet var jag tvungen att åka hemåt. Skulle ta hand om stallet och hästarna innan det var dags för bio med hjärtat mitt.

<3

Bio nu då. 

The Other Guys
Den är väldigt överdriven men med den torra och lite galna humor jag har så var den fruktansvärt rolig!

Så har ni planer på att gå på bio, se den!

Ciao!

När jag tittar ut genom fönstret ser jag stora snöflingor dala,
The First Winter Snow!

Det är underbart med snö men varje år tänker jag alltid, varför så tidigt?
Samtidigt som det är vackert med ett snötäcke på marken så ställer det nästan bara till med problem. Det är snöskottning, dubbdäck, isgata och svinkallt. Att skotta är nog det värsta! För när man väl efter tre timmar är klar, dyngsur av svett och helt utpumpad (vi har rätt mycket att skotta för hand), så dröjer det inte länge förrän det ligger ett minst lika tjockt täcke igen. Då är det bara att börja om igen!

Men en annan sida av vintern är att det är väldigt vackert, det bli ljusare ute av snön och allt känns renare, luften, marken, men framförallt hästarnas ben och täcken! Dessutom är det super att kunna kantra och intervallträna hästarna i djupsnö! Det är supereffeltivt och fruktansvärt roligt! :D

Så mitt tips till alla er hästtokar där ute är att ta till vara på snön när den väl ligger där. Hästarna blir jättestarka av galoppjobb i den, dock ska tilläggas att lagom är bäst, inte för många intervaller, inte för lite snö för då blir det för hårt och för hög belastning på benen men det får inte vara för mkt heller, de ska kunna galoppera ordentligt. Enligt min mening så är snödjup upp till knäna max och minst är ungefär över kotan och lite till. Det är värre, tycker jag, om det är för lite. Då blir det för hårt. Är det mer än knähöjd så kan man istället välja att göra ett lite lättare arbete så sliter man inte lika mycket på hästarna.

Den här typen av konditionsträning har jag fått lära mig från när jag jobbade ett tag i ett travstall. Där reds alla starthästar tre gånger i veckan, i fullgalopp, på en ca 200m raksträcka i djupsand. Det ska gå så fort som de bara orkar för att ge bäst effekt. Det är ruskigt vad effektivt det är! Tog dit min häst och provade ett par gånger och det gav resultat på en gång. Hon orkade mycket mer inne på hoppbanorna och hon blev mycket piggare och gladare. Hon älskade det!

Så prova vet jag! :D

Nu ska jag åka in till staden och handla matsäck inför morgondagens älgjakt. De stora tjurarna blir ju inte skjutna om inte jag går med i drevet ;) haha

Ciao!

Jag ska i alla fall gå ut nu och försöka fånga den sista matta skuggan av den   färgsprakande årstiden.

Ciao!

Nu sitter jag alltså här, bloggandes. Trodde aldrig att det skulle hända mig :P

Jag har länge tyckt och tänkt att det är något jag aldrig kommer hålla på med. Jag intalade mig själv att: jag har inte tiiiid, ingen ooork... Men sen slog det mig, jag tycker ju om att skriva! Det är en helt annan sak att sitta här nu där jag får skirva om precis jag vill, annat var det i skolan med en massa uppsaster och arbeten inom vissa ämnen. Då behövde man hämta information från mängder av olika hemsidor, som i slutändan var fösvunna när man väl skulle hitta tillbaka till dem igen.

Det enda jag behöver här och nu är min, inte alltför übersmarta hjärna ;) Skämtåsido har jag väl aldrig varit specielt stark i alla "räkne-ämnen", dock ska tilläggas att jag tog mig igenom Natur och Matte E ;), men fantasi och förmågan att kunna det skriva, det har jag alltid haft! Så det är skönt att det ÄNTLIGEN finns ett sätt där jag kan använda mig av mina skills! Haha

Den här bloggen kommer att handla om mitt vardagliga liv, min kärlek och andra hälft, mina hästar, tiden innan och efter tävlingar som jag ställer upp i, resor jag planerar att göra plus en massa annat.

Jag hoppas att ni få stackare som läser min blogg vill fortsätta följa mina tokigheter och de äventyr jag hittar på :)

Ciao!